8 dec. 2014

Invandringens pris

Trots att hemlösheten i Sverige ökar och omvärlden ser med förfäran på hur kostnaderna för invandringen skenar så verkar vår BILD av oss själva som en "humanitär stormakt" vara viktigare för politikerna än anknytning till verkligheten och dess ekonomiska förutsättningar.
 Statligt anställda pratar om en ekonomisk katastrof och myndigheter på knä.
Få politiker verkar vara den politiska uppgiften mogen och ett stort ego är inte likställt med intelligens och ansvarstagande,  vilket Fredrik Reinfeldt bevisade då han nyligen hävdade att "Sverige har plats för fler invandrare eftersom vi har ett stort land". Hur mycket förstår man av ekonomi om man tror att "utrymme för invandrare" handlar om ett lands YTA  - och inte förstår att det handlar om ett lands ekonomi? Och nu har Fredrik Reinfeldt fått sig en ny efterträdare. Hur intelligent är hon? Finns det anledning för moderaterna att känna oro?

Jag har räknat lite på invandringens pris (följ länkarna för källor och underlag);

Kommande tre årens invandring är ju en så länge bara ungefärliga siffror och ännu inte verklighet. Migrationsverket har i allafall förstått att man måste räkna upp kostnaderna och att det kommer att kosta mer än beräknat.
Om vi börjar med mänskligt "kapital" dvs det som de partier som propagerar för invandringens positiva effekter på arbetsmarknaden alltså tänker på.
För att en person ska vara en tillgång på arbetsmarknaden måste man se till intelligenskvoter. Nu har forskningen visat att intelligenskvoten från länder som Somalia och Eritrea ligger på ca 68 i genomsnitt, vilket är 39 enheter under det som för närvarande påstås vara det Svenska genomsnittet. När det gäller det mänskliga kapitalet kommer genomsnittet för den svenska begåvningsresursen att sjunka i takt med att vi tar in invandrare med en långt lägre begåvningsreserv. Men om vi håller oss till ekonomiska beräkningar så kan man säga att den sjunkande IQ-kvoten kan innebära att nytillskottet kan komma att innebära fördyrande kostnader på ren omsorg, socialbidrag etcetera samt fördyringar i form av kostnader för utbildning och lärare då man naturligtvis vill utbilda invandrarna.
 Att svenska skolresultat har sjunkit till oroväckande låga nivåer till att hamna långt under medelresultaten i världen beror naturligtvis på att skolan belastats med större behov och lägre resurser, vilket i slutänden innebär att även studiebegåvade elever försummas i sin undervisning , kommer att resultera i att intelligenskvoten sjunker även hos dem. Så; det mänskliga kapitalet sjunker därmed i värde på alla nivåer vilket kommer att resultera i negativa effekter för Sveriges ekonomi i stort.
Går man in på kostnader så kräver invandringen en stor del av våra skattemedel. Utöver faktiska kostnader som kostnader för underhåll och bidrag till invandrare, samt bostadsbidrag, barnbidrag, flerbarnstillägg och underhållsbidrag, studiebidrag etcetera så får man räkna med att kostnaderna för dessa bidrag flerfaldigas eftersom anhöriginvandringen inte är inräknad i Migrationsverkets siffror.
Nybyggnationer av bostäder är en kostnad för landet. Att invandrarna bränner bilar och demolerar polisstationer innebär en ytterligare fördyring. Detta kommer även att drabba varje medborgare personligen genom höjda skatter samt höjda försäkringskostnader etcetera. Saneringskostnader för Anticimex kommer naturligtvis också att belasta skattkistan ytterligare, en kostnad som eskalerat under de senaste åren och gått från 1000 saneringar år 2006 till 19,000 saneringar under förra året.
Kostnader för polisutryckningar till invandrartäta "No Go-Zones" är naturligtvis inte heller gratis och det är heller inte kostnaderna för de otaliga brandbilsutryckningar man får göra till samma områden till följd av att invandrarna tänder eld på såväl bilar som fastigheter.
Även kostnader för de extra skyddsutrusningar som brandsförsvar och polis måste investera i för att upprätthålla ordning och släcka bränder i dessa No Go-zoner kommer naturligtvis också att läggas på skattsedeln.
Man har hittills valt att finansiera invandringens kostnader genom att ta från biståndsbudgeten vilket har resulterat i att människor i flyktinganläggningar i närheten av krigshärdarna nu lider brist på mat och sådant som nödställda är i behov av varför man som skattebetalare bör vara inställd på höjda skatter.
Statsbidrag till Moskeer samt organisationer specifikt för invandrare läggs på skattsedeln.
Tittar man på kommande år och tänker sig det faktum att de faktiskt anlänt så får man räkna på följande vis; Vi har en befolkning på ca 10 miljoner människor. Låt oss säga att hälften av dessa försörjer den andra halvan, dvs 5 miljoner människor betalar in medel till statskassan.
Migrationsverket har räknat UPP antalet invandrare från ca 80,000 per år under de närmaste 3 åren till ca 100,000- 120,000 människor dvs ca 360,000 människor om 3 år. Till dessa kommer alltså deras anhöriga. Räknar vi med en anhörig per familj så dubblas antalet nyanlända till 720,000 nyanlända om tre (3) år. Men jag tror det är mer realistiskt att räkna upp den siffran. Så, mer realistiskt skulle vara att vi har fått 1 miljon flyktingar till Sverige år 2017, om tre år, och säkert är det mer än så.
Dessa människor ska alltså ha utbildning i Svenska samt övriga ämnen för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden så man får räkna med att detta i inledningsskedet endast kommer att generera till kostnader för de 5 miljoner som bidrar med intäkter till statskassan. Dessa 5 miljoner människor kommer alltså att behöva arbeta ihop pengar till 20% större antal människor än normalt.
Fredrik Reinfeldt OCH Magdalena Andersson är båda överens om att skattkistan är tom redan nu så vi måste alltså låna pengar för att finansiera kommande invandringsvåg vilket innebär att vi kommer att belasta barn och barnbarn med kostnaderna för dessa lån för att vi ska kunna upprätthålla vår bild av oss själva som "Den Humanitära Stormakten" för den chockade omvärlden.

Slutsats; Jag ska starta ett asylboende för de som driver sådana är de enda som tjänar på invandringen. Eller hur, Bert Karlsson?! Man får inte va dum.

Deborah Englund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar