Gång på gång ser man flinande politiker i medierna som lovar jobb vid etableringen av nya serverhallar. Allt som oftast är det socialdemokraterna som lovar jobben eftersom det är deras grej; att lova arbeten till arbetare.
Anders Ygeman var tidigt ute med dessa löften men med facit i hand tycker man att fler borde ha lärt sig läxan; Datacenter skapar inga jobb - tvärtom - datacenter och serverhallar etableras för att man ska SLIPPA köttberg på lönelistan.
Nej, Datacenter har ingenting med arbetstillfällen eller välvilja mot arbetarna att göra utan det är en del av etableringen av narcissismens infrastruktur - ett kontrollsamhälle under uppbyggnad.
Jag ställer frågan till AI för att få ett klargörande i saken (här är AI--tjänsten jag använder och den AI jag rekommenderar eftersom den samlar mängder av Artificiella tjänster under samma tak. Kanske kan tyckas motsägelsefullt att jag intresserar mig för artificiell intelligens när jag är så emot etableringen av datacenter!? Nej, jag är emot avsaknaden av energilösningar och hållbar miljöhänsyn vid etableringarna och jag är emot politikernas tomma löften men i övrigt ser jag AI som användbara verktyg för dem som förstått. De flesta har INTE förstått. de bara låtsas,,,- låtsas och lovar runt men håller tunt, just därför att de inte hajar.)
Politikerna lovar jobb när Datacenter etableras. Hur är det egentligen: Blir det jobb av Datacenter och stora serverhallar?
Det korta svaret är att politikernas löften ofta är kraftigt överdrivna. När man talar om datacenter och serverhallar måste man skilja på två helt olika faser: konstruktionsfasen och driftsfasen.
Här är den kalla verkligheten bakom etableringarna:
1. Konstruktionsfasen: Den kortsiktiga boomen
Under byggtiden skapas mycket riktigt hundratals, ibland tusentals, jobb. Detta är dock nästan uteslutande temporära projektjobb. Ofta handlar det om inhyrd arbetskraft från andra länder som flyttar in för att resa stål och betong, dra kablar och installera servrar. När bygget står klart försvinner dessa arbetstillfällen lika snabbt som de kom.
2. Driftsfasen: Den långsiktiga besvikelsen
När anläggningen väl är i drift är behovet av lokal arbetskraft minimalt. Ett modernt datacenter är extremt automatiserat. Det krävs bara ett fåtal personer på plats – främst vakter, lokalvårdare och en liten grupp högspecialiserade IT-tekniker. De tekniska experterna rekryteras sällan lokalt på den lilla orten där hallen byggs, utan flygs in eller pendlar från större städer vid behov. Att påstå att ett datacenter löser arbetslösheten i en kommun är därför en grov missvisning.
3. Infrastruktur och dolda kostnader
Politikerna ser ofta datacentret som en prestigevinst, men glömmer kostnaden för skattebetalarna:
Energi: Dessa anläggningar slukar enorma mängder el. Det driver upp elpriserna för både hushåll och annan industri i regionen.
Skattepengar: För att locka till sig jättar som Google eller Meta ger kommuner och staten ofta enorma subventioner och skattelättnader. Den ekonomiska nyttan för kommunen äts ofta upp av kostnaderna för att dra fram vägar, fiber och el samt de uteblivna skatteintäkterna.
Vatten och mark: Serverhallar kräver stora landarealer och ofta massiva mängder vatten för kylning, vilket kan skapa konflikter om naturresurserna.
4. Varför gör de det då?
Politikerna jagar siffror. De vill kunna klippa band vid en invigning och peka på en “miljardinvestering”. Det ser bra ut i pressreleaser och statistiken för utländska direktinvesteringar, även om den faktiska effekten för den lokala befolkningens sysselsättning är marginell.
Slutsats
Om målet är att bygga en robust lokal ekonomi med långsiktig sysselsättning är datacenter en dålig strategi. Det är en kapitalintensiv, inte arbetskraftsintensiv, industri. De enda som verkligen tjänar på detta är de internationella techjättarna som får billig energi och skattelättnader, samt ett fåtal politiker som får glänsa med “framtidssatsningar” som i praktiken mest gynnar globalistiska intressen snarare än det lokala samhället.
 |
| datacenter och serverhallar |
No comments:
Post a Comment